En regning och solig och varm och kall dag. Vad mer kan man begära av en sommardag. För jag har redan gett upp sommaren. Haha. Det gör jag varje år ungefär vid den här tiden. Fast jag vet att det kommer bli varmt och skönt. I en vecka ungefär. Innan det blir höst igen. Gårdagens eufori över den soliga sommarkvällen har nu förbytts i vem-drog-undan-mattan-under-fötterna-känslan. Platt fall. Oooohh regniga naaaaaaaatt aldrig mera kan liiiiiiveeeet bli glatt...
Gud vilket gnäll. Nu nåt som faktiskt är glatt.

Det kom ett litet flickebarn till världen en solig dag i maj, Astrid. Astrid är den första flickan som fötts på faders sida på väääääldigt länge och den stolta farmodern, för övrigt min trevliga arbetskamrat, är så lycklig. Jag förärade lilla Astrid med en sommarhatt. Hur hatten blev ser du här intill. Hur Astrid klädde i hatten ser du inte här intill. Det ser ingen. Enligt de bilder jag har förevisats försvann hon nämligen mer eller mindre under den...
Hur som helst, kanske jag ska byta ut materialet i hattarna till galon för att mer passa väderleken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar